Landsbygden dör. Ungdomen flyr landsbygden. Företagen flyttar från landsbygden in till de stora städerna. Nyanlända vill inte bo på landsbygden för där finns varken landsmän eller arbete. Landsbygden slåss med och mot en mängd olika problem och fördomar.

Riksdagspartierna hävdar alla att de satsar på landsbygden, på att människor ska flytta tillbaka eller byta bostadsort, att företag ska etablera sig och arbetstillfällen skapas. För Sverige så är det viktigt att riksdagen tar tag i frågan så att hela landet får leva.

För den som vill starta ett företag på landsbygden, eller för den som redan driver ett företag som man vill utveckla och investera i, så finns det stöd att söka från bland annat Jordbruksverket. Kanske driver man, eller har en önskan att börja driva, ett företag inom jordbruk eller trädgård och man kan då söka stöd för att utveckla verksamheten vilket i förlängningen skulle generera fler jobb. Man kan också arbeta inom till exempel fiske eller förädling av jordbruksprodukter som blir till livsmedel.

Den svenska livsmedelsproduktionen har minskat de senast tjugo åren och det påverkar landsbygden negativt. Genom att regeringen satsar på en livsmedelsstrategi som ökar den svenska matproduktionen så kan landets lantbrukare, livsmedelsindustrin och konsumenterna få fler nationella råvaror till köket. Men det slutar inte där, svenska råvaror ska också exporteras. Svenska råvaror står högt i kurs runt om i världen tack vare sin höga kvalitet, nationens djurhållning och djurskydd, låg användning av antibiotika och ekologiskt tänkande. Genom en stärkt svensk livsmedelssektor så skapas fler jobb på den svenska landsbygden.

Landsbygdskommittén föreslår år 2017 att 10 000 statliga jobb ska utlokaliseras under en period om cirka fem till sju år. Man föreslår också att man inrättar riktade näringslivspaket till 23 kommuner där man ska kunna sänka arbetsgivaravgifter och skriva av studielån. Det är inte alla som är positiva dock, som alltid inom politiken.